Summan av kardemumman, så att säga.

Då är man hemma från de småländska skogarna och sitter än en gång och lyssnar sönder Sebastian Karlsson.
På tal om Sebastian - har han sålt sin själ till media medan jag varit borta? Det verkar som om han har figurerat i landets alla kvällstidningar minst en gång den senaste veckan.

I alla fall! Hultan!

Tingsek: Skönt gung, även för dem som inte hört dem förr.
Flogging Molly: Underbar stämning, trots att det var tidigt. Dansant och annorlunda.
Laakso: Hade inte varit mycket utan Jöback. Med honom blev det rätt fantastiskt.
Aiden: Basisten hade klara Pete Wentz-komplex, vilket störde mig. Dåligt ljud men de tog sig på slutet.
Sahara Hotnights: Spelade bra men tråkiga att se på.
Anna Ternheim: Tycker inte om henne egentligen men hon överraskade. Shoreline blev magisk live.
Timbuktu: Alltid roligt att se honom. Skön stämning, bra låtval - älskar Kejsaren är naken.
Sabaton: Hej pubertetshumor. Inte så kul när man är 35-40. Spelade dock bra.
Laleh: Det värsta mellansnacket jag någonsin varit med om (och då hörde jag ändå att hon dragit ned på det..) Ingen höjdare även om hon gör sig bättre live än på skiva.
As I Lay Dying: Proffsigt och snyggt. Till och med Ida som inte gillar den här sortens musik stod och diggade med.
Taxi, Taxi!: Gäsp, vad tråkigt. Platsar mer på Emmaboda än på Hultsfred.
Mando Diao: Sveriges bästa liveband... efter Ark, förstås! Energi på hög nivå och underbar stämning. Bra låtval, fast lite för mycket från nya skivan.
Oh No Ono: Söta danskar. Oförargligt gulligt och väldigt väldigt svårt att stå stilla!
Wolfmother: Vi gick efter ett par låtar eftersom det inte hände så mycket. De flesta verkar dock tycka de gjorde ett kanonframträdande.. vill inte se ett dåligt då!
Ozzy: Stackare. Han borde nog inte ha gjort den här turnéen. Kul att ha sett dock. För många gitarrsolon men det har ju sin förklaring..
50 Cent: Vilket ös! Mycket bättre än jag trodde eftersom den här typen av rap oftast inte gör sig live.
The Blood Brothers: Nja. Kul att ha sett men jag skulle nog inte slänga ut pengar på att se dem igen. Det blev lite rörigt och monotont mellan "hitsen".
Lisa Miskovsky: Ännu en människa jag egentligen inte tycker om men som gjorde ett bra framträdande. Kände igen fler låtar än vad jag trodde.
Fibes, Oh Fibes!: Hade fått för mig att de var hypade men de var nästan så bra som alla säger. Trallvänligt och pluspoäng för den snygga scenografin.
Neverstore: Överskattat - visst - men inte dåligt. Låter som alla andra pop-rock band som tror de är emo. Man såg ju dock vilken sorts människor som var där.. Hu!
Säkert!: Funkade lika bra live som Hello Saferide. Snygg cover på sig själv och All som är ditt gav mig känslan av att vara med i ett större sammanhang. Jag älskar Annika Norlin.
Ison & Fille: Catchy och roligt.. om än lite enformigt i längden.
The Ark: Inte deras bästa men ändå bra. De är alltid bra. Känner dock att Ola har dragit ner på mellansnacket med åren? Otroligt väl valda låtar.
Evanescence: Hade kunnat bli suveränt.. om Amy Lee hade tagit mer än en ren ton. Bra men hade kunnat bli så mycket bättre.
Pet Shop Boys: Snygg show i början.. sen hände det inte så mycket. Men det var bra ändå. Sådär lagom.
SebastiAn: Antagligen tråkigast av allt vi såg. Inget fel på musiken, dock. Var nog bara inte på humör.

Vi missade:
Maia Hirasawa, Svenska Akademien, Last Days of April, Bring Me The Fucking Riot... Man, Salem Al Fakir, Amy Winehouse, Million Stylez, Turbonegro, Manic Street Preachers, SMK.