såna chanser kommer en gång, bara.

Det är så jävla absurt. Vi har absolut ingenting att prata om. Ingenting gemensamt. Inga mål, inga värderingar, inga intressen. En låt eller två men det är allt.

Det är sjukt hur man kan vara så kär i någon man träffat så få gånger. Någon som på en otroligt kort tid kom in i ens liv och plötsligt betydde allt, bara för att två månader senare sluta höra av sig.

Det är ännu mer sjukt att jag fortfarande ältar det här en månad senare. Vad hände? Vad gjorde jag för fel? Har han träffat någon annan? Var det hon, eller var det hon? om jag hade gjort det här och det där, hade det blivit annorlunda?

Det värsta är att det hade antagligen inte förändrat ett skit.

Fan vad jag tycker om honom.

Fan fan fan.